Efter att ha varit på Screeemfesten sov jag över hos Lucie och morgonen därefter åt vi, såklart, frukost på IHOP. Sen var det dags för henne att jobba så jag tog tåget in till Boston. Passade på att åka förbi Harvard innan jag tog bussen hem. Riktigt fint!

Sov ut till 10 idag, så himla skönt. När jag kom ner hade min värdfamilj åkt iväg för att skjuta iväg en raket - och i köket väntade mig denna frukosten som ni ser på bilden på mig. Hur gulligt är inte det?!

 

Nu ska jag till mallet och shoppa på mig lite inför hemresan. Behöver bland annat en ny resväska. Ska tydligen bli snö idag så får hålla mig inomhus.. Imorgon kommer nog Lucie hit, ska bli sååå kul att få träffa henne igen!

 

Och på onsdag får vi dubbelt besök här. Både min värdfamiljs nya au pair och en kompis till mig. Längtar!

I helgen träffade jag Frida, en svensk tjej som bor 40 min från mig. Blev 20 min sen för att jag körde vilse, så borde egentligen räkna in den tiden extra varje gång jag kör till ett nytt ställe haha.

Godmorgon allihopa! Har börjat dagen med att äta bananbröd (här kallar de det bröd, men jag skulle snarare säga att det är banankaka haha), dricka kaffe och Skypa med mamma. Känner mig så flitig för jag ställde klockan idag för att gå på ett Zumba-pass. Jag hade en ambition att jag skulle bli ett riktigt träningsfreak här, men jag har inte haft tid till mer än jogging och powerwalks.

I lördags spenderade jag, Lucie och Judith en heldag på Newbury Street som är en känd shoppinggata i Boston. Vi gick i affärerna mer eller mindre från att de öppnade till att de stängde och under de timmarna provade jag bokstavligen flera hundra plagg. Så vi belönade oss med lunch i en park, och sen lite mer shopping!

 

Jag, Lucie, Ramona och Judith va för några veckor sen på en Party Cruise Boat. Dagen började med att Ramona hämtade upp mig och vi tog oss in till centrala Boston med buss. Vi var ute i god tid så vi hann med lite shopping. Och på väg till hamnen stannade vi för att se några killar dansa. Slutade med att Judith och Ramona fick vara med i showen. De är med i videon nedan, haha!

Bara efter cirka två månader här i USA har jag hunnit bli mycket stoltare över att vara svensk. Så när jag va på en kräftskiva på IKEA med min värdfamilj och deras svenska fd au pair Malin blev jag alldeles nostalgisk av att se IKEA-skylten och gå in och se det svenska firandet. Även om kräftskivan inte var som en klassisk svensk kräftskiva var den ändå lyckad. Tog igen för alla köttbullar jag missat där hemma.

 

När vi satt och åt hörde jag hur min värdpappa och Malin diskuterade om en av tjejerna som passerade oss var finsk eftersom hon hade så ljust hår, men jag insististerade på att hon var svensk. Då upptäckte vi att hon var i sällskap med en brunhårig familj - så vi gissade på att hon är au pair. Alla säger då till mig "Rebecca säg nånting på svenska och se om hon reagerar", så min första reaktion utan att riktigt tänka var att jag skrek ut "AAAAAJ!!!". Men hon tittade inte mot vårt håll, så jag och Malin började halvskrika på svenska - fortfarande utan resultat. Till slut fick min värdmamma istället kontakt med dem och det visade sig att hon var svensk. Och efter att pratat några minuter insåg vi att vi är vänner på Facebook. Galet! Efter det blev det ännu en lyckad amerikansk fest.

 

Den tropiska stormen är nu över – och det var en rejäl en. Fönstrena skakade, träd knäcktes, elen kom och gick, Internet- och telefonlinjen försvann, vägar stängdes av, hus blev översvämmade. Fast efter alla katastroffilmer jag har sett trodde jag att det skulle bli helt annorlunda när Irene kom. Jag föreställde mig hur träd och bilar skulle komma flygandes och brandmän skulle få komma och rädda oss, men riktigt så blev det inte. Men det blåste väldigt mycket och vi fick inte gå ut på cirka ett dygn.

 

I och med att vi förberedde oss för en orkan är jag nu ett orkanproffs. Hela veckan förberedde vi oss genom att bunkra upp med mat, vatten, generator, extrakylskåp, etc. Och jag hade mitt privata överlevnadskit med böcker, filmer, svenskt lösgodis, choklad och glass. Med det kommer man rätt så långt.

 

När stormen närmade sig och man behövde hålla sig inne passade jag på att använda tiden till att prata med folk där hemma. Skypade bland annat med släkten hemma i Sverige - så mysigt! ♥ Kändes som att jag var där med dem. Vad vore man utan Skype i USA egentligen? Och grattis ännu en gång till dig Jacob!

Orkanen Irene närmar sig och det finns inte så mycket vi kan göra längre förutom att vänta. Den väntas imorgon eftermiddag och från och med nu är det bäst att inte gå ut. Jag vet verkligen inte vad jag ska vänta mig för vi får olika rapporter hela tiden. Ena stunden säger de att det kommer att bli en monsterorkan och andra stunden säger de att det bara kommer att bli lite regn och vind. Så vi får helt enkelt vänta och se.

Det finns många bra restauranger här - men min favorit hittills är på en helt annan nivå än de andra. Det är så enkelt det bara kan bli, men ändå ett matparadis och man blir nästan lite tårögd bara av att tänka på det. Restaurangen heter IHOP, vilket står för The International House of Pancakes. Man får en meny som är full av olika sorters pannkakor med olika mumsiga saker till. De har verkligen ALLT, till och med svenska pannkakor. Så ni som besöker mig under året - ni är garanterade ett besök på IHOP!!